.

Överallt. I kropp i sinne.
Min kropp skriker efter nått eller någon. Antingen blir jag galet rastlös och bestämmer mig för att packa de där väskorna igen eller så härdar jag ut.
Men det var så länge sen nu. Sist gång hade jag så svårt att gråta för tårar och att visa svagheter är inte min grej. När vi ses igen kommer jag stor gråta. Vill se dig igen.

Det är fredagkväll och inget spännande för min del, har jobbat de senaste dagarna från 9e till halv 6 på kvällen och jag är faktiskt trött. Att samlas med familjen och äta kina mat och mysa var allt jag kunde be om denna fredag kväll. Att ha sin familj så nära nu, tillskillnad från bara några månader sen. Att bara kunna gå ner en trappa och krama sin alldeles egna mamma är lyx.

Här finns ingenting att klaga på :)